Idag och igår var mycket bra dagar. Jag var genuint glad, eller vad man nu ska säga.
Onsdagen den 6/4 var dock en mycket hemsk dag. Jag bevittnade ett så extremt fall av homofobi så stark att jag fick bita mig själv i läppen hårt och länge för att undvika att ge mig in i 'diskussionen' och få argumentera mot personen i fråga. Det värsta är att denne bråkade med en lärare, (EN SOLÄRARE) och läraren betedde sig ytterst lamt. Det som den här personen slängde ur sig är lagbrott. Yttrandefrihetsgrundlagen säger klart och tydligt att alla får säga vad de tycker och tänker så länge det inte kränker någon annan. Detta var grova kränkningar, inte "bara" mot bögar i allmänhet utan även mot specifika individer. Jag är så arg för att jag inte fick ingripa (det hade, enligt konstens alla regler, inte på något sätt varit tillåtet att ge sig in i något som inte är riktat mot mig eller som jag inte ens är inblandad i)
Just nu håller jag på att läsa 'Unga kvinnor' av Louisa May Alcott. Den är mycket bra.
Jag är själv väldigt tacksam över att min SOlärare är så stark och begåvad. Homofobi är något att det vidrigaste i världen, jag menar, fobisk rädsla för kärlek? En SOlärare bör kunna stoppa det!
SvaraRadera